A spring with changeable weather

Such an errratic weather this spring! First we had the best skiing day of the season when we had already totally given up on winter during Easter, in the beginning of April, and then the rest of April and the beginning of May have been very variable, to say the least. Sara and Peetu enjoyed some really warm days, but when Tussi and Martin came later, they were not so fortunate. And for the 1st of May and the following weekend, when we had planned to stay in Gex, the weather forecast was so horrible we decided, on the spur of a moment, to flee and go south. So we did, and spent some lovely days in Chateauneuf-du-Pape.

  
We stayed with Danielle Raulet-Reynaud, the first female sommelier in France, who now runs a bed-and-breakfast in Chateauneuf-du-Pape. Very nice place, very interesting person, and we had a most enjoyable stay. You can see how pleased and proud Filip looks on the stairs to the garden!

And we bought a lot of wine, because Danielle is also a member of a network of female winemakers, Femmes Vignes Rhone. The members are all wine professionals from all parts of the Rhone district, and some of their domaines are close by. Apart from eating well and drinking good wines we drove around thearea and visited local markets, together with what felt like absolutely everybody else in the area. All popular markets were packed, to the extent that even moving through them was difficult. But theweather was nice, so it was well worth the effort to drive south.

Christmas and New Year

This year Christmas was in Finland, a nice, quiet family Christmas, complete even with snow. Just in time, a day before Christmas we got snow, and the landscape turned into a proper winter wonderland.

image image

 

We even had sun, which is hard to see in the pictures. but for those familiar with Nordic winter sun it is easily detectable in the pictures. When there is sun it is never high above the horizon, but that is what you get when you live 60 degrees north!

After a bit more than a week in Finland we returned to Gex, picked up Africa, nice and clean and washed! from the kennel and drove to Wengen for five days of skiing. and we were lucky again. Central Europe got some snow after Christmas, in fact it was still snowing when we came to Wengen, so again we had both snow and some days with beautiful sunshine. Not a lot of snow, which clearly shows on Filip’s brand new skis, but enough to keep us solidly off piste for the last three days. Not bad at all. Wengen is a lovely little village, a bit hard to reach because of the very slow railway connection, but it is real Switzerland, and people are extremely friendly and helpful. A good family skiing resort, maybe not so attractive if one wants to spend most of the time off piste. But well worth a visit.

image

 

 

Sommar

Det blev sommarsemester i två omgångar dethär året.
Först åkte vi till Finland över midsommar, dels eftersom Filip ändå måste åka till Finland pga ett av hans styrelseuppdrag, och dels för att jag insisterade på att fira midsommar i Finland. Så vi parkerade Africa hos Stillwagon, tog katt med oss efter en del komplicerade manövrer med byten av flyg och levererande av katt på Geneves flygplats, resor till Bryssel etc, och anlände sent omsider – kl 02.00 på midsommarafton – till Träskholmen.
Sen blev det midsommar för hela slanten. Lunch hos Thibblins, midsommarstång på Biskopsö och midsommarbastu + middag med Strömbergs i Träskholmsviken. Som det skall vara.

Efter midsommar hann vi inte stanna i Gex mer än några dagar förrän det bar av till nästa destination – Malta. Ingen av oss har varit på Malta tidigare, så vi tog tillfället i akt och kombinerade jobb – EBU:s General Assembly – med nöje och stannade på Malta över veckoslutet.
En mycket speciell ö. Europas tätast befolkade land, världens femte tätast befolkade. Som jämförelse har Malta mer än 1000 personer per km2, medan Finland har 14. Inte ens det tätast befolkade området i Europa, Beneluxländerna kommer nära. Inte att undra på då att Malta har problem med flyktingarna från Nordafrika. Plats finns det inte, så var skall flyktingarna placeras?Däremot borde dom ha råd. Maltas ekonomi är starkt beroende av turism, och landet mår ganska bra, jämförelsevis.
Huvudön är torr och inte särskilt vacker. Det finns några småöar till som lär vara grönare, men till dem hann vi inte. Det blev egentligen bara en promenad i Valetta, en båttur som borde ha fört oss till en av de mindre öarna, men som pga vind, sjögång och därav följande sjösjuka för många av passagerarna blev kortare än planerat. Och så en dag av “powerturistande”. Vi hyrde en taxi för söndagen och åkte runt till de mesta tursitattraktionerna. Det blev Blå grottan, Mdina – Maltas första huvudstad och väldigt fin – och två förhållandevis välbevarade tempel från bronsåldern, som lär höra till världens äldsta kända byggnader. De påminner om Stonehenge, med stora stenblock som sammanfogats till avlånga rum, som man fortfarande väl kan uppfatta. Malta var trevligt att se, men kräver inte ett besök till.
Och sen kom semestern på riktigt.
Vi körde upp med Africa. Körandet går egentligen ganska bra. Med pauser tar det c. 12 timmar. Det finns gott om rastställen längs tyska autobahn, och när man väl lärt sig hur folk kör är det helt OK. Det enda jag inte gillar är de lågt flygande, företrädesvis stora svarta Audir, BMW:r och Mercedesar som till synes utan nån som helst förvarning plötsligt snusar en i baken på de sträckor där farten är fri. Sådana finns det många av. Och många kör i rent svindlande fart. Det är ofattbart att det inte händer flere olyckor än det gör.
Båtturen Travemunde-Hfors går också fint, men den är onekligen tråkig. Hur man än försöker beväpna sig med böcker och filmer känns det som bortkastade timmar.
Veckorna på Träskhomen blev som vanligt fullspäckade med både famlijeliv och annat socialt liv. Mahjongturnering, en lagom (hoppas jag) dos arbetsläger, paddling, litet segling, ingen vindsurfing för mig men nog för Frida och Oskar, mycket god mat och mycket gott vin, lata dagar i hängmatta och solstolar, Hangö-besök och givetvis årets kräftskiva. Som vi konstaterade var den 8nde. Vi började 2005 och hade paus det år vi firade 120 årsjubel på Bengtsbacken. Så om traditionen fortsätter obruten blir det 10-årsjubel 2015.

20130806-211434.jpg

20130806-211502.jpg