Vårkänslor överallt

Nu har det blivit vår på allvar. Träden är gröna och fåglarna kvittrar så det står härliga till. Och försöker bygga bon i buskarna kring huset, till Africas stora förtjusning och nämnda fåglars fasa. Somliga trotsar i alla fall riskerna. På de allestädes närvarande marknaderna och torgen är det redan trängsel. Dock inte outhärdlig sådan, men det kommer, försäkrar oss alla veteraner som bor här året om med djupa suckar. A juin, ca commence, försäkrar de.

  
Det som börjar är de stora turistströmmarna, som alla beklagar sig över men som de facto håller igång regionen. Än så länge är det i alla fall hur behagligt som helst, ur alla synvinklar. Vallmon blommar längs alla vägkanter, likaså en massa andra vårblommor, och om bara några dagar kommer ginsten att slå ut och färga alla backar lysande gula. Och wisterian i trädgården är just så blålila som bara en wisteria kan vara. Proppfull av insekter är den också.

   
    
 
På morgnarna ligger det ofta dimma över dalen söderut mot Sainte Victoire. Luften fylls av doften av brinnande vinstockar. Det är den brådaste tiden för vinodlarna.

  
Fälten plöjs och harvas för plantering av nya vinstockar, traktorer kör upp och ner längs raderna mellan snabbt grönskande vinrankor, och överallt ser man folk i färd med att putsa, plantera, begrunda, diskutera och hoppas. Våren är alltid fylld av löften – än så länge är allt väl och skörden kan bli hur bra som helst. Senare får man se hur det går. Vintern har varit regnfattig, så torka är en överhängande risk i år. Hoppfulla små nya vinplantor har i alla fall petats ner i jorden, för att efter många år bli lika knotiga och kraftiga som de gamla veteranerna. Vielles vignes, gamla vinstockar, kan i Frankrike vara upp till 80år gamla, och anses ofta producera de bästa vinerna. Därom tvista doch de lärde.

   
 

Bland det allra vackraste är platanerna. Många byar omges av enorma plataner, som ger välbehövlig skugga på somrarna. De kantar också vägar och uppfarter till äldre gårdar och slott. Just nu är de som allra finast, blekt gröna och fortfarande halvt genomskinliga.