Les chênes

Jag har ägnat mig åt en del botaniska studier. Föranlett av att vi inte kunde begripa oss på ett nyanlagt fält med lavendel inte långt härifrån. Mellan lavendelraderna finns det trädplantor, och vi blev inte kloka på vad det var för träd. Ännu märkligare tycktes det eftersom fältet är försett med en liten skylt där det står ungefär: tassarna bort, tryffelodlingar är reglerade enligt lag! Jotack, det förstår vi alla bra, men om denhär planteringen är en kombinerad tryffel- och lavendelodling, då skulle det ju betyda att trädplantorna borde vara ekar. Och så ser dom ju verkligen inte ut. Snarare ser det hela ut som en litet märklig olivodling.

  
Men efter en del efterforskningar har det visat det sig att det faktiskt är ekar. För det finns alltså inte bara en sorts ek, som jag har gått och inbillat mig, utan många. Minst 9 olika, av vilka 4 är vanliga i Provence. Det finns chêne kermès, en lågväxande ek med taggiga blad och en grågrön färg. Den blir inte särskilt hög, och uppe i bergen bildar den snår. Det är den vi förväxlade med unga olivplantor. Så finns det chêne blanc, som närmast motsvarar vår ek, chêne vert och chêne liège, dvs korkek. Bladen på alla de sistnämnda är litet olika, men annars blir de alla stora och gröna. Och sen finns det då alltså ytterligare andra sorters ekar i andra delar av Europa. Det är ju inte säkert att det blir tryffel under alla ekar, men jag måste ju medge att jag tittar med stort intresse på marken under alla de ekar vi går förbi på promenaderna med Africa, och undrar hur man tränar tryffelhundar. Om nu någon i trakten hoppfullt har anlagt en tryffelodling, så kanske det finns tryffel under de större ekarna häromkring? Kanske Africa ännu skulle kunna lära sig?

Leave a comment