Den franska vardagskulturen har många säregna drag. En del skrattar vi åt, medan andra väcker stor beundran. T.ex. upphör jag inte att fascineras av hur naturligt fransmännen tar hänsyn till andra människor. Det är väldigt angenämt för alla. Man känner sig sedd, delaktig och viktig. Vi är alla här tillsammans, och om kollektivet mår bra mår också individen bra.
I Raine Tiessalos färska rapport “Elämänlaadun supervalta, 19 eurooppalaista ratkaisua kulttuurin ja talouden pulmiin” som han har skrivit för EVA (www.eva.fi) får jag en förklaring.
Franska barn börjar som regel i förskola, école maternelle, redan som treåringar. Och redan där lär de sig att ta hänsyn till andra. De lär sig artighet, att hälsa, att se folk i ögonen och att säga tack. Det märks senare i livet. Det inverkar visserligen inte positivt på skolresultaten, men visst ger det livskvalitet. För här är artigheten inte påklistrad eller konstlad, utan väldigt naturlig. Vi märker det framförallt för att det kräver ständig uppmärksamhet att leva upp till den franska standarden. Det är värt ansträngningen.
En annan egenhet fransmännen har är att politken tränger in överallt. Häromlördagen mötte Afrika och jag två äldre män, åtföljda av två lösa hundar när vi var ute och gick. Eftersom Afrika är övertygad om att hon är boss tog jag ett stadigt tag i selen och frågade männen om deras hundar var tikar eller hanhundar. De är båda tikar, blev svaret, et très gentils. Jaha, bra, sa jag, och tog ett ännu stadigare grepp om Afrika, men denhär tiken är inte särskilt vänlig, och i synnerhet inte mot andra tikar. Aha, kom svaret blixtsnabbt, hon är alltså inte för äktenskap mellan homosexuella! Definitivt inte, konstaterade vi sen alla skrattande.
Min franska kollega Nathalie skrattade ihjäl sig när hon hörde historien. Så typiskt franskt! Just nu diskuteras det två saker i Frankrike: homoäktenskap och kriget i Mali. Alla har en åsikt, och diskussionen förs överallt. På hundpromenaden, på torget eller i butiken. Bara att välja. Och eftersom alla inte bara är artiga, utan dessutom väldigt prat- och debattglada uppstår det alltid livliga diskussioner.