Hem från Les Ombrages

Hemfärden gick via delvis snöklädda bergstoppar i den stora vulkaniska nationalpark som ligger mitt i Auvergne. Det är både Frankrikes och Europas största vulkaniska område, vilket ingendera av oss hade en aning om. Otroligt vackert landskap med böljande, gröna betesmarker. Det lär finnas 58.000 ha betesmarker i Auvergne. Jag förstår verkligen att dethär är boskapens förlovade land. Enligt Wikipedia är bara 10% av arealen i Auvergne utnyttjad för nånting annat än skog, betesmarker eller odlingar. Auvergne är också en av de glesast befolkade regionerna i Frankrike. Och i Europa!
Högst uppe vid 1.400 meters höjd var det bara ett par plusgrader. Där stannade vi och drack kaffe vid en varm brasa. Största delen av vägen åkte vi längs Route des Fromages, för nånting skall ju mjölken användas till. Följaktligen är dethär också ostland. Cantal och Bleu d’Auvergne hör till de kändare, starka och goda.
Sen blev det Lyon, det lyxigare av de hotell vi blev rekommenderade. Cour de Loges ligger mitt i gamla stan och är inhyst i fyra olika renässansbyggnader, med spa och fin restaurang och trädgård uppe på en takterrass. Vad mera kan man begära? Men priset är också därefter, så nästa gång testar vi nog en billigare variant. Lyon gjorde inget stort intryck på mig. Gamla stan är fin, sådär som gamla städer är, och stan klättrar delvis och har två floder, Saone och Rhone, men den kändes ändå på något sätt märkligt tom och kal. Kanske vinner staden på ett besök sommartid?

Annika